Liggande eller stående panel?

I dag är valet av liggande eller stående panel framför allt en fråga om tycke eller smak, även om åsikterna går isär. På det sätt som dagens hus bygg, med luftspalt och vattenavvisande vindskydd, är det egentligen bara den hustyp som du har och vilket stilideal som råder för den som kan sätta stopp för ditt tycke och smak. Det finns även en mängd olika typer av både liggande och stående panel. Fjällpanel, stockpanel, lockläcktspanel och spontad ytterpanel.

Oavsett vilken panel som du i slutänden väljer finns det några bra saker att tänka på. Här presenterar vi några av dem. Kom alltid ihåg att underarbetet är A och O. Om du väljer att göra arbetet själv är det alltid bra att konsultera en fackhandel, samt att läsa in sig på ämnet. På svenskttra.se och traguiden.se finns mycket bra information om tillvägagångssätt och materialval.

Val av material är ett helt eget kapitel som inte kommer att behandlas här och nu, men ett litet råd lämnar vi i alla fall. Var noga med ditt matterialval och hur du ytbehandlar det. Kontakta din närmsta fackhandel eller brädgård så hjälper de dig att välja rätt virke för just ditt hus.

En viktig sak att komma ihåg är att det som i första hand är känsligt för fukt och röta är ändträet, vilket gör att ändytorna i den stående panelen utsätts för mer fuktbelastning än på en liggande panel.En annan bra sak att tänka på bär det gäller stående panel är att avståndet till mark bör vara minst 200 millimeter, helst ännu mer.
Uppåtvända ändträytor bör täckas alternativt snedsågas så att vattnet inte blir liggande kvar på ytan och kan tränga ner i träet och orsaka skador. De ändytor som är nedåt bör sågas så att de kan ytbehandlas.
Panelbrädorna ska heller inte vara för breda eller tjocka. Ju bredare eller ju tjockare de är desto större är risken att de sväller, krymper, spricker eller kupar sig beroende på väderlek. När du spikar din panel, tänk på att inte spika för nära ändträet annars riskerar det att spricka.

Related posts